För mycket eller för lite

Jod bestämmer produktionen
Det dagliga intaget av spårämnet jod är vad som ligger till grund för hormonproduktionen i våra sköldkörtlar. Behovet varierar med ålder, kön och andra förutsättningar såsom pubertet, graviditet och amning. För låga halter av ämnet kan hos en ammande mor ge framtida problem åt barnet. Jod kan intas i såväl för små som för stora mängder. Det finns ett områdesspann inom vilket kroppen fungerar friskt, men det är ändå mycket viktigt att betänka innehållet om man väljer att äta specialkost eller befinner sig i något av ovanstående tillstånd.

Överskott
Ett för högt intag av jod benämns som hyperthyreos. De två hormonerna som jod ingår i, T3 och T4, överproduceras och flödar genom blodet i farligt höga mängder. Ämnesomsättningen blir då för hög och kan i värsta fall även leda till en form av organisk psykos.

För litet intag
En snål tillförsel av jod är farligast för barn och för den som ammar. Det leder till brist på sköldkörtelhormoner, vilket i sin tur medverkar till missväxt både mentalt och fysiskt. Detta kallas hypoyreos och är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i I-länder. Sköldkörtelsjukdomar i allmänhet är en del av kategorin invärtesmedicin.